Vad är Högsensitiv personlighet?
Vad är HSPersonlighet?
Det finns fyra grundläggande peronlighetsdrag för högsensitiva personer som grundaren av begreppet, Elaine N Aron. förkortat till DOES.
D står för “Deep processing” Djup bearbetning.
O star för “Overstimulating” Överstimulering.
E står för ”Emotional Reactivity & Empathy” Emotionell reaktivitet & Empati.
S står för ”Sensing the subtle” Inkännande av det subtila.
D – “Deep processing” Djup bearbetning.
En av det mest grundläggande egenskaperna för en högsensibel person är att man bearbetar information djupare. Vare sig man är medveten om det eller ej. Som tillexempel när man tar beslut utan att veta varför, (intuition), så har Högsensibla mycket bra, (men inte helt felfri) intuition. När man däremot ska ta medvetna beslut, så tar det längre tid än för andra. För man ser över alternativen väldigt noggrant. Det är också en form av djupt processande.
I studier som stödjer egenskapen av djup bearbetning har man jämfört hjärnans aktivering hos högsensibla och icke högsensibla personer som gör olika perceptuella uppgifter. Forskning av Jadzia Jagiellowicz fann att de högsensibla använder mer av de delar i hjärnan som har med djup bearbetning och information att göra, speciellt vid uppgifter vars innefattar att notera det subtila.
I en annan studie, där sensibla och icke-sensibla personer skulle lösa perceptuella uppgifter som redan var kända för att vara svåra (d.v.s kräver mer hjärnaktivering eller ansträngning) beroende på vilken kultur en person är från. De icke-sensibla personerna visade det vanliga svårigheterna, men de mycket sensibla personernas hjärnor hade uppenbarligen inte denna svårighet, oberoende av deras kultur. Det var som att de fann det naturligt att se bortom sina kulturella förväntningar på hur saker och ting ”egentligen är.”
Forskning av Bianca Acevedo och hennes medarbetare har visat att det hos HSPersoner är mer hjärnaktivering i ett område som kallas insula, en del av hjärnan som integrerar ögonblick-till-ögonblick information om inre tillstånd och känslor, kroppslägen och yttre händelser. Vissa har kallat det sätet för ”consciousness” (medvetandet). Om vi är mer medvetna om vad som händer innuti oss och runtomkring oss, skulle detta vara exakt resultat man kan förvänta sig.
O – “Overstimulating” Överstimulering.
Om du ska notera varje detalj i en situation, och situationen är komplicerad (många saker att komma ihåg, intensiv (ljudlig, rörig o.s.v), eller håller på för länge, så är det också uppenbart att du blir matt tidigare, eftersom du processar/bearbetar så mycket intryck. Helt enkelt blir överstimulerad. Andra som inte noterar lika mycket blir inte lika fort trött och matt. De kan även tycka att det är ganska konstigt att du tycker det är för mycket att ”sightsee” hela dagen och sedan gå ut på något event på kvällen. De kan fortsätta prata glatt när du själv behöver tystnad en stund, eller de kan även njuta av en ”energisk” restaurang eller en fest när man själv knappt kan stå ut med ljuden. Det här är ett senario som många har märkt att HSPersoner lätt blir stressade av överstimuleringen (including social stimulation). Eller efter detta så lär man sin läxa, så man istället undviker intensiva situationer mer än andra.
E – ”Emotional Reactivity & Empathy” Emotionell reaktivitet & Empati.
I en studie av Bianca Acevedo, [ Bianca P. Acevedo, B., Aron, E., Aron, A., Sangster, M., Collins, N., & Brown, L. (2014) The highly sensitive brain: An fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions. Brain and Behavior, 4, 580-594.] så tittade sensitiva och icke-sensitiva personer på foton med främlingar och nära och kära som uttryckte glädje, sorg och neutral känsla. I alla situationer där det fanns en känsla i fotot så visade de sensibla personerna ökad aktivering i insula, (”medvetande” delen i hjärnan) men också mer aktivitet i deras spegelneuron, speciellt när de såg lyckliga ansikten från nära och kära. (De positiva känslorna skapade mer aktivitet än det negativa.) Hjärnans spegelneuroner upptäcktes för ca tjugo år sedan. När vi ser någon göra något eller känna något så skickar denna klump av neuroner iväg impulser på samma sätt som hos den personen vi observerar.
Som ett exempel; samma nervinpuls skickas ut i olika grader, när vi spark en fotboll, ser någon annan sparka en fotboll, hör ljudet av spark mot en fotboll eller bara hör någon säga ”sparka boll”. Dessa är extra aktiverade hos HSPersoner och hjälper oss att förstå andras avsikter och känslor. Hur de mår. Dessa receptorer har det största ansvaret för empati. Vi inte bara vet hur den andra känner, utan vi faktiskt känner den känslan själv till en viss grad. Det här är väldigt bekant för HSPersoner. Någons ledsna ansikte tenderar att aktivera fler spegelneuroner hos en högsensibel än hos andra personer.
När högsensibla såg foton på när nära och kära vara olyckliga så visade sig mer aktivering i områden som talar om att de vill agera/göra något åt det/hjälpa till. Den delen aktiverades till och med mer än empatin (kanske lär man sig att dra ner på den intensiva empatin så man är förmögen att hjälpa till) Hjärnaktiviteten för empati var ändå större hos HSPersoner än hos icke-sensibla, när de såg foton på starka känslor av olika slag.
S – ”Sensing the subtle” Inkännande av det subtila.
Det här är det drag vi oftast personligen märker av mest. Att vi ser och känner av de små sakerna, som andra inte uppfattar. Det har inte med bättre syn, hörsel eller luktsinne att göra. Det har att göra med det mer komplexa bearbetandet av sensorisk information att göra. Det handlar inte om det området som känner igen alfabetet, utan den delen som infångar dem subtila innebörden av orden.
Detta är användbart på många sätt. Som att njuta av det enkla i livet till att veta hur vi ska agera utifrån andras icke-verbara signaler (som de inte vet om att de sänder ut), om deras humör, eller trovärdighet. Men och andrasidan, så när vi är utmattade så kan vi inte ta in varken det subtila eller ens det tydliga. Utan då är det enda som ljudar högt – vårt eget behov av vila och återhämtning.